Källa: Hällestad hembygdsförening
Ledning och personal på 1890-talet.
Verkmästare Karl Eriksson vid en rad av gängmaskiner.
Eriksson var en skicklig maskinkonstruktör, han kom till Borggård närmast från Gunnebo. Tidigare hade han arbetat i Amerika. Eftersom han behärskade engelska språket skickades han till England som industrispion, tog anställning i industrier med liknande produktion som Borggård, och skaffade sig på så vis teknisk kunnighet som bruket kunde använda.
Smärglare Algot 'Jim' Karlsson vid spetsmaskinen.
Verkstaden iordningställd för midsommaruppehållet. Fortfarande hölls den urgamla traditionen levande att pryda med grönt till midsommarhelgen, som syns vid de lövade maskinerna.
Henning Ståhlbom arborrar ett stycke som ska bli stativ till gängmaskin. Borrningen sker i en fräsmaskin. Till höger Åke Ståhlbom. Bruket tillverkade de flesta maskinerna i egen regi. Henning född 1892, han började vid bruket omkring 1905 bl.a. vid gängmaskinerna. År 1920 flyttade han till verktygsavdelningen, och var kvar där till pensioneringen. Åke började som handpressare, spetsare och arbete med skidstramare. 1938 övergick han till verktygsarbete.
Henning Ståhlbom sysselsatt med svarvning av detaljer till gängmaskiner, vilka han var specialist på att bygga. ca. 1950.
Henning Ståhlbom arbetar med montering av gängmaskin, som han tillverkat. Vid den tiden tillverkades nästan alla verkstadsmaskiner på hemmaplan. Ibland var mekaniken mäkta komplicerad eftersom man strävade efter så mycket automatik som möjligt. ca. 1950.
Maskinen till vänster är en excenterpress med en effekt på upp till 200 ton/cm², Mannen på trucken är Helmer Jansson född 1899, död 1980. Med början efter avslutad skolgång i 13-årsåldern hade han många olika arbeten vid bruket, handpressare, spetsare, excenterpressare m.m. Han provade även på lantarbete vid gården och var i 1920-talets arbetslöshet ute på nödhjälpsarbete. När bruket på 1930-talet blev underleverantör till kylindustrin arbetade han med detta i snickeriet - mest med målning och emballering av kylskåp, kylrumsdörrar, kyldiskar o dyl.
Borggårds Konsumbutik
Redan i början av seklet startade Borggård Handelsförening. Denna skilde sig från övrig brukshandeln genom att arbetarna hade andelar, vilka inte gav vare sig insyn eller motverkade den för den enskilde ofta förödande konsumtionskrediten. År 1918 bildades en kooperativ förening, som åtminstone senare hette "Hällestads Kooperativa Förening". Denna fick år 1920 överta Handelsföreningens fastighet och verksamhet. Bilden är från Konsumtionsföreningens första år, vid disken Karl Rooth, Föreståndare Gustav Brodén.
Arbetsstyrkan år 1903.
Bryggan leder till Svarvareverkstaden på andra våningen.
Verkstadsarbetare c. 1935
Vid lastkajen för pråmarna, där ångsågen och huset Port Artur som innehöll plåtverkstaden, tidigare legat.
Personer fr. vänster, Sven Flyckt, Rudolf Björk f. 1921, Erik F. Jansson och Alvar Gustavsson. Bortom kvarnen, det närmaste huset, syns packrum och lagerbyggnaden. Bortom damm bron syns gamla kraftstationen, som byggdes om åren 1934-1936, tyskverkstaden och i bakgrunden övriga verkstadsbyggnader. Kranen tillhörde Fiskeby Bolaget, som flottade timmer hit från Boda och Rösjö för vidare transport på järnvägen. Även vid ved och virkestransport från Tjällmo användes kranen. Fiskeby bolaget avverkade mycket slipersvirke och skrädning av sliprarna förekom här. Skrädare var ofta bröderna Herman och Edvin Gustavsson från gruvbacken. Edvin kallades ”röda björn” för sin praktfulla röda hårfärg. Sliprarna syns till vänster på bilden.
Herrgården, syns till vänster, i mitten snickeriverkstaden, till höger bruksstallet med Kvarnstallet i den högra delen av byggnaden. Där ställde bönderna in sina hästar medan kvarnen gjordes sitt. Järnvägsspåret gick mellan stationen och lastkajen vid dammen. Där lastades ut virke och annat som kom på pråm från bygden kring Tjällmo.
Mottagarlaget på underbacken vid Borggårds skidbacke.
Bilden tagen 1933 under byggnationen av Borggårds skidbacke. Personerna från vänster: Gustavsson i Tallberga, Karlsson i Rommetorp, Östen Pettersson från Nältorp, Harry Samuelsson från Kvarnfalla, Gösta Ralsberg. Sittande: Bertil Nilsson i Roa. Norlin Finspång, Evert Pettersson Finspång.
Musikkåren Borggårds Bruk
Bruksmusikkår. Sittande fr. vänster, David Jansson, Albin Jansson, Helmer Jansson. Stående, Einar Andersson, Holger Gustavsson, Sven Flyckt, Erik Jansson och Alvar Gustavsson. (namn saknas på en sittande person)
Idyll vid Sätra ån 1914-1915
Bilden är tagen från Borggårdssidan, lite norr om bron. I bakgrunden järnkrokshagen. Vid årorna sitter Henning Ståhlbom, närmast till höger om honom, Bror Severin. Längst till höger Zander Hellman. Han med dragspelet var dräng vid trädgårdsmästaren. Mannen med fiol är helt okänd.
Anteckningar om vädret nedtecknade på fönsterkarm, av Sven Ohlman.
Gamla järnvägsbron i Borggård
Tåget som syns i bakgrunden är på väg till Borggård. Kortet troligen taget i början av 1900-talet.
Vykort med utsikt över Borggårdsgölen
Kalvhagsudden är udden som skjuter ut till höger. Den tillhör hagen norr om järnvägen öster om ån, där ungdjuren gick på bete och som på grund av detta kallades kalvhagen. (Foto före åsänkningen 1925)
För frågor eller information, kontakta oss gärna.
Första gången Borggård omnämns är i ett gåvobrev från år 1476. Genom ett senare gåvobrev från kung Gustav Vasa år 1550 blev Borggård en samlad egendom under ätten Rosenstråle och det är från detta årtal Borggårds Bruk räknar sin historia. På 1630-talet blev Borggård ett järnbruk genom att en masugn och en hammare anlades intill Borggårdsån. Under de kommande århundradena expanderade verksamheten för att på 1860-talet nå sin topp med en årsproduktion av 350 ton stångjärn.
Därefter följde en nedgång som drabbade alla småskaliga järnbruk i landet. Järnbruksepoken gick slutligen i graven 1887. Borggårds Bruks nuvarande tillverkning av trådprodukter startade 1882 och epoken som verkstadsindustri inleddes. Borggårds Bruk blev därmed, såvitt man vet, först i landet med denna nya tillverkning – en verksamhet som sedan dess pågått oavbrutet i hela 125 år.
Borggårds Bruks långa historia är väl dokumenterad. Vid brukets 450-årsjubileum år 2000 utgavs boken ”Borggårds Bruk – En studie av ett bruk i Östergötland och dess utveckling genom fyra århundraden”, författad av Sune Björklöf.
